baraewa -

Jag saknar dig så mycket redan..

Undra vad min älskling gör just nu.. kanske står och äter i sin box eller sover..

Det här året har varit det bästa i mitt liv.
Ända sen i Augusti har jag varit lycklig, och nu är det fan inge roligt längre..
Vi fick henne i mitten av Augusti. Jag var så himla nervös när vi skulle hämta henne, som sagt har jag gått på ridskola hela mitt liv och där får man i princip inte göra någonting, alltså lära sig mer om hästar och så. Det är ganska ytligt om man säger så, att man kommer dit en halvtimme innan man börjar lektionen. Får någon häst som kanske inte alls passar en själv, sadlar, tränsar och rider i en timme. Sen var det klart. När man har egen häst får man uppleva både framgångar och motgångar. På ridskola är det enda som kan gå dåligt är när man rider, att det t.ex. inte går så bra eller att man ramlar av. Men när man har egen häst kan hästen bli sjuk t.ex. Eller att det blir något fel i stallet. Om man jämnför det med ridskolan så är det helt problemlöst och det kan vara både negativt och positivt. Man får aldrig chansen att lösa något själv, om man blir osäker för att hästen har ett sår så går man direkt till ridläraren eller något liknande eftersom man blir osäker, då gör hon/han jobbet. Chasey blev halt ett par månader efter vi hade fått henne. Vi visste inte alls varför men då får man helt enkelt sätta sig och fundera varför det blev så och vad som kan vara orsaken.

Vi tänkte att antingen har hennes skada i bakbenet kommit tillbaka eller så har hon sträckt sig antingen när vi har ridit eller i hagen. Hon blev bättre på någon vecka och sen var det helt borta. Vi blev väldigt nervösa men samtidigt väldigt lättade av att det inte var någon fara.
Om de problemet hade funnits på en ridskola hade man glömt bort det på någon dag, för det fixar ju ridskolan. That's it.

Sedan dess har hon inte varit sjuk någonting. Inte ens en liten host har varit problem. Väldigt skönt att hon har hållt sig kry och alltid varit pigg på att rida. Det enda negativa med Chasey är att hon är väldigt komplicerad att sko, vi måste boka in veterinär för att hon ska få lugnande innan våran hovis börjar. Och det tror vi antingen beror på skadan hon har haft tidigare eller att hon har dålig balans när hon står på tre ben, hon har jätte bra balans när man rider men det är just när hon står på tre ben som det blir problem. Men annars har jag varit riktigt nöjd med henne under alla månader. Det kanske inte alltid har varit så lockande att åka till stallet en slaskig novembereftermiddag men det är sånt man får ta och det blir alltid bra i slutändan.
Vi har ju stått på Lövhagen vid troxhammar hela året men nu ska vi byta. Vi har bestämt det eftersom vårt stall som vi har nu har ett väldigt litet ridhus, ganska långt att gå från bussen och så är det ganska tråkigt för nästan alla som stod i stallet har också bytt eller sålt sin häst. Så nu ska vi flytta till Berga, som ligger vid Svanhagen. Det är ett rätt stort stall med cirka 30 hästar. Ett jätte fint ridhus och många bra hagar. Det finns allt som man behöver där, även fast det är lite dyrt. 4000 i månaden. Som tur är, är vi ju tre stycken som delar så det funkar ändå väldigt bra.

Jag tycker sammanfattningsvis att äga eller hyra häst är en utveckling i ridningen. Eftersom de flesta som går på ridskola för eller senare skaffar medryttarhäst eller liknande. Visst finns det vuxna som rider men dom har vanligtvis börjat rida på senare dagar eller tagit en paus med ridandet när de har skaffat barn och så. Alltså är det inte något som får en att utvecklas mindre. På Berga finns det också ett tio tal tränare som har både grupp och privat träning och såna träningar utvecklas man mycket mer på än vad man tror.

Jag kommer iallafall sakna min baby så jävla mycket.. Kommer träffa henne om drygt en månad, längtar jätte mycket. Kommer åka ner till Vedis en dag tidigare och provrida Cleo som vi antagligen ska ta hem, yes! Världens snyggaste häst. Tro mig. Ni KOMMER bli avundsjuka.